Eksjö Stadsfest 09

Jag har åkt bil i fyra timmar, sovit på logement, vaktat scener, ätit äcklig mat, ätit god mat, druckit rosé, fnissat, gått omkring i en trästad, burit 50 backar öl, slängt flaskor i en container och hört dem krossas, träffat en pojke med dialekt, dansat med honom, träffat en pojke med långa dreads, druckit mer rosé samt cider, halsat vodka, spytt, mått dåligt, mått bra, åkt bil i 5½ timmar hem igen.
Visst känns det tomt efteråt?

Verklighetsflykt nr1: På torsdag åker jag till Eksjö i en minibuss med fyra män jag träffat en gång. Det blir spännande. Jag missar en skoldag, men såna smällar får tas. Där nere träffar jag Jade. Eksjö ligger i småland. Jag har aldrig varit i småland tror jag.

Verklighetsflykt nr2: Den 7e (?) september åker jag till Venezuela i en månad. Det... är... obeskrivligt... bra. Tror jag. För mig. Och för allt. Som en paus i tillvaron. Mycket (Mycket!) välbehövligt. Ärligt talat. En månad? Jag skulle behöva ett år. Eller ett liv.

Verklighetsflykt nr3: Electric President.

Verklighetsflykt nr4: Diverse olika serier. Vad är bättre om man vill undkomma vardagen och tankarna och sig själv om inte serier? De är helt tankebefriade, om man får säga så? Tankar som stör i alla fall. Tankar om serien är väl välkomna antar jag.

Dagens föga intressanta reflektion över musik:
Det är härligt att återupptäcka musik man älskat en gång, men tappat bort lite.
När man förlorat sig lite och hittar tillbaka igen i musiken.
Även om det mera är av en illusion så känns det bra för stunden.
För verklighetsflykt i alla dess former är mer än gärna välkomna.



you count the stars reflecting in the windows, and then you realize just how minimal you are.
I stop and watch the airplanes leave the city, and I silently wish I was on one.

Dagens empiriska fakta:
Om man brer en smörgås med räfflad kniv tar det väldigt lång tid att få det "perfekt".

Du...

Får jag gömma några drömmar hos dej?
Några naiva och vackra
som andra kanske skrattar åt.
Jag vill låta dom bo
längst inne i dej.

Får jag dansa klumpigt
och sjunga falskt för dej
en solig dag
när hjärtat spränger i bröstet?
Se inte till reflexerna,
upplev källan!

Får jag vara i din värme
och långsamt mjukna
när själen blivit lite frostbiten
Håll om mej
tills jag ler igen!

Får jag slösa min kärlek på dej?
Får jag skratta, krama, sjunga, gråta
och dansa av kärlek
utan att du blir rädd?
Jag vill se dej i ögonen
och låta ett leende
berätta att jag älskar dej!

- Sigrid Renklint

ANDERS OCH MÅNS

Jag skrattar bara ihjäl mig litegrann såhär på kvällskvisten. Kändes som att det behövdes litegrann. Åh vad man inte kan låta bli att älska Anders och Måns.







Näe! usch!

Nu är jag hemmelihemma.
Vad ska man göra nu då?
Det finns lite olika alternativ.
Jag bestämde mig för att skriva dem här eftersom Thuy
inte ville höra på mina alternativ. Haha. öööö......
Okej.
Så vad ska man göra?
1. Cykla en halvtimme
2. Duscha
3. SOVA (välbehövligt)
4. ELLER titta på big bang theory och skita i det andra
5. Äta mat
6. Äta kakor
Egentligen bör jag göra samtliga.
Men istället sitter jag här.
Segar.
Jag ska bort snart.
Så jag bör ta tag i det inom en snar framtid.
Äsch. Segar nog lite till.
Mitt huvud gör lite ont.
Förresten kanske jag åker till Venezuela om 2 veckor.
Och stannar i 1 månad.
Det är inte säkert än, för jag har inte köpt någon biljett.
Men förmodligen.
Och helst (HELST!) vill jag inte komma tillbaka. Inte alls. Haha.
Och nästa vecka på helgen så ska jag nog till Eksjö med Jade.
Eksjöstadsfestival.
Spännande det där.
Kanske, kanske får skjuts utav Marcus.
Om man minns, så är det han jag grät hos när jag skulle hem från Putte i Parken.
Om det skiter sig med skjutsen så får jag nog dissa Eksjö. :)

Hej så länge.

Vid busshållplatsen hörde jag någon ta en, vad som verkade, stor och ljudlig tugga av en kexchoklad, så jag vände mig om, och visst var det en kexchoklad. Jag kunde inte sluta föreställa mig att kexchokladen var en bit kött. Då mådde jag illa och tittade bort igen.

Igår hittade jag ost med helt vegetabiliskt ystenzym. Det var till min stora glädje, för det betyder att jag kan äta den osten. Jag gillar ju egentligen ost. Och den var billig också (vilket kan betyda hemliga saker, men det låtsas vi inte om, för EGENTLIGEN mår man bättre av att inte veta).

The thing is, I do like you. I really do. It's just that, I'm not in love with you. Not at all. And I just thought it wouldn't be fair to any of us, to be together when one is simply just not feeling it. And I don't want anything to change, even though I know that everything is going to change. Everything that we know of is going to be different. If not now, but soon.

Hmm. Idag har jag vaknat tidigt och cyklat 5 minuter och gått promenad 1½ timme (utan hund). Nu har jag problem med vad jag ska ha på mig, mest.
Typ såhär.. shorts eller kjol? eller klänning? vilken tshirt? vilken färg på strumpbyxor? vilka skor? osv osv osv... drygt när det blir sådär. Ibland vill man ju faktiskt bara kunna sätta på sig vad som helst och vara nöjd. Men inte idag. Varför inte idag? Stört.

Vi var på affären och handlade och då såg jag en mus. Den var svart. Det känns lite äckligt. Typ att de går omkring där bland all mat. Tänk om de äter på viss mat eller bygger bo i maten eller att man köper nåt så är det SPÅR av mössen kvarrrrr (bajs, hår eller en HEL mus). Skitttttsamma. Jävla mus.

Skittles

Min bror kom hem med skittles till mig! Är inte det helt otroligt snällt? Hah!









OSV!

"Maybe I just have you confused with you..."
"where'd you hear that?"
"around...."

På den här dagen är jag Inte hungrig.
Idag har jag ätit följande:
1 kaka
1 skål med linssoppa
1 MittVal-tablett
2 smörgåsar (lingongrova) med tomat på (och salt, citronpeppar, salladskrydda, timjan, vitlök)
1 skål med vaniljyoghurt
några vindruvor
några glas vatten
MÄTT.

Jag såg en film tidigare. Den är fin och bra och jag gillar den. Den heter The Life Aquatic With Steve Zissou. Jag tvivlar inte på att många sett den. Jag gillar Bill Murray, han är en bra skådespelare. Han är bra i exempelvis Lost in Translation. Sedan började jag på en till film. Den är 2½ timme lång så jag pallade bara 1 timme. Får se resten SENARE. Har hört att slutet ska vara riktigt bra. Den filmen heter The Assassination of Jesse James by the coward Robert Ford. Brad Pitt är med i den. Han är också en bra skådespelare. Han är bra i exempelvis Twelve Monkeys (en av mina favoritfilmer när jag var yngre).
Street Hassle med Lou Reed är en bra låt. Den är lite rallig. Vad är det för ord?
Just i denna stund väntar jag på att mina vaniljbullar, som jäser under en duk, ska jäsa klart.
Att baka ger mig blandade känslor. Jag älskar att baka, det är så himla avkopplande och fint. Men sen får jag dåligt samvete för att jag slösar ingredienser och om jag inte orkar äta upp allt som jag gjort. Eller OM jag äter upp allt, så mår jag dåligt för att jag äter bakverk helt random. Jag vill inte bli en sån som äter en hel tårta för sig själv i sitt rum för att den mår dåligt. Inte för att jag bakar tårta då, men det var inte poängen. Tror inte att jag kommer bli en sån heller, men det var inte heller poängen.
I alla fall, så kommer mina syskon och min pappa hit imorgon, så de kan med glädje få smälla i sig vaniljbullar. Det är helt okej med mig, liksom. Med vaniljbullar menar jag alltså sådana munkar med vaniljsås i sig. Med socker ovanpå. Som man inte får slicka sig runt munnen på om man äter...
Lou Reed, shalllalala......
Gott med vaniljbullar.
Fan vad duktig jag känner mig egentligen. De verkar bli helt perfekta. Bara jag inte bränner i ugnen, så tror jag att det är HELT lugnt. Däremot börjar vaniljkrämen att ta slut och jag har bara bakat en fjärdedel av hela degen. Det är ju faktiskt inte så roligt om jag ska vara ärlig. Det blev 6 st av en fjärdedel. 6 ggr 4 är 24. Det är GANSKA så jättemånga vaniljbullar.

Nu ska jag gå iväg. Hejdå.

Idag fick jag en ny klocka av min mamma. Hon är så fantastiskt snäll att jag spricker lite av glädje. Den är så fin så fin så fin. I alla fall vad jag tycker.
Hon köpte också kosttillskott till mig. Såna som man måste äta när man är vegetarian. De ska man äta i samband med måltid, så jag måste förmodligen äta dem i skolan, i och med att det som är frukost för mig inte precis är en måltid.

Vi köpte glassar också. Men sen skulle jag hem och hon bort, så jag fick äta den själv. Det kändes som att folk stirrade lite extra mycket, bara för glasshelvetet. Sen efter bara litegrann, så blev jag jättemätt! Så Resten fick jag tvinga i mig i tåget. Det måste sett lite underligt ut, när jag suckade efter varenda tugga. För folk tittade lite misstroget på mig. Blö. Det var faktiskt en väldigt stor glass. Den hade kolasås i sig. Jag tycker inte om kolasås. Och den smakade inte LION, som faktiskt var smaken på glassen. Nej, det var en failglass helt enkelt.


Jag lyssnar på Electric President nu. Jag gillar det jättejättejättemycket, men de har ett lite fjantigt namn. Haha. Jag förstår det inteee. De kunde haft nåt asballt ju. Men så bara... elektrisk president. Fattar inte.

Nu är mamma på väg hem med Sesamnuggets till mig. Det är jättegott att äta tillsammans med exempelvis ris och currysås. Det ser vi fram emot.
Jag har överraskat henne genom att diska all disk som vi hade (väldigt mycket disk). Så nu får hon bli glad, tycker jag. Vi kan säga att det blir som ett utbyte för att hon köper Sesamnuggets till mig (dyrt).

?

En banan är ett bra exempel på en sak som vegetarianer kan äta.
?

Jag är hungrig, överraskande nog. :o

Lise-tiden

Jag var hos Lise från lördag till tisdag och då såg det ut såhär:

 

Vi var trötta och sjuka. Det är Lises kort så creds till henne. Hehe!

That there
Thats not me
I go
Where I please
I walk through walls
I float down the liffey
Im not here
This isnt happening
Im not here
Im not here

In a little while
Ill be gone
The moments already passed
Yeah its gone
And Im not here
This isnt happening
Im not here
Im not here

Strobe lights and blown speakers
Fireworks and hurricanes
Im not here
This isnt happening
Im not here
Im not here

Man är aldrig aldrig aldrig ensam? Varför får jag inte vara ensam? Ensam och ihop, sådär förenat till något jättebra och fint som inte vill gå sönder, inte ens om man slår och sparkar på det (som jag tydligen har för vana att göra). Jag vill bara att någon enda liten själ ska förstå. Förstå något. Litegrann. Bara en gnutta. Och ändå är man aldrig ensam. Tom, tom.
En handfull och lite till.

Vad ska jag göra NU då?
Igår såg jag i alla fall en film som hette A Life Less Ordinary. Den var väldigt fin. Jag gillade den väldigt mycket.
Jag såg också tre avsnitt av how i met your mother.
NU har jag ingenting att göra. Ingenting alls.
Egentligen skulle jag hem till Robin, men jag är typ fortfarande för sjuk för att ta mig utanför dörren. Det var synd. Jag ville faktiskt dit. Wöhwöhöhwh

Här får ni en bild på Batman och Robin bara för att jag funderar på att se den filmen nu.

Titta hur fina de är!
Jag har kommit på hur bra Batman är. Jag skulle vilja ha en liten maraton med alla batmanfilmer som finns. Det lär ju vara en del.
Lise <3 Batman


Hej hopp

Babbel om inget och allt. Avskrivning så att säga.

Nu är jag hemma från putte. Det känns konstigt att gå från att vara med tusen folk samtidigt, till att vara med Lise och hennes familj i några dagar, till att vara helt jäkla dödsensam hemma. Det känns rätt tomt. Jag blev sjuk också, förstås. Det blev ju väldigt kallt. Jag tror jag hade avlidit ÄNNU MER om jag inte fått låna Linus jacka under torsdagen (?). Det var nästan det bästa med hela festivalen. Haha, närå...
Nu kokar jag linssoppa i mängder, för jag är sjukt hungrig. Soppa låter som en bra sak att äta också, tycker jag. I och med att jag är sjuk. Har inte ätit sen jag åkte ifrån Lise. Jag saknar Lise.
Jag saknar putte också.
När jag sa hejdå till en ledare som hette Markus, så började jag gråta väldigt mycket. Jag kunde verkligen verkligen inte hålla det inne. Det kändes nästan lite som att jag fallit kär i en vuxen, men det hade jag nog inte. Han kramade mig länge och sade saker som "men hjärtat..." och det kändes bra. Han var snäll. Sedan fick jag veta att han bor i Sollentuna! Det är ju hur nära som helst. Jag vill se honom igen. Han sa att jag borde gå på Arvika istället. Så det kanske jag gör. Kanske. Tänk om jag går på Arvika bara för att jag vill träffa honom igen. Eller för att han sa åt mig att gå på Arvika. Det vore nog också en sån där underlig sak.
Jag är så sjukt sjuk att det är stört. Tänk om det är svininfluensan.
Igår pratade jag med Oliver i telefonen i en timme mitt i natten. Det var underligt. Sen fick jag lägga på för jag höll på att somna.
Det blev ett stort "bråk" på putte. Jag hoppas att folk inte tycker illa om mig för det där. Jag förstod nog själv på ett hörn att det jag gjorde inte var så schysst, men jag gjorde det ändå, för att han inte verkade tycka själv att det var konstigt alls. Men lite konstigt var det kanske. Men jag tyckte om honom. På Riktigt. Fast det sa jag inte. För då skulle det bara bli ännu mer komplicerat. Jag vill inte förstöra för andra med flit.
NU vill jag ha linssoppa!
Det var nog bra att jag inte hann säga hejdå till alla. För jag hade nog börjat gråta lika mycket som när jag sa hejdå till Markus. Men det är vissa jag vill prata med även nu. Men det skulle nog kännas lite konstigt. Fast ja...
Jag vill spela World of Warcraft, fast jag har inget Gamecard och jag tycker det är dyrt. Kanske om jag får 300 kr EXTRA i kassan, så KANSKE jag lägger det på att spela lite World of Warcraft. Vad fan??
Nu är min linssoppa klar. Den blev inte så bra. Men helt klart ätbar.
Nu nös jag över mig själv. Det kom snor på mig. Det var inte fräscht. Apropå det, så var det en på pip som sa att nån hade nyst honom i ansiktet, och då hade han kräkts.

Nu har jag skrivit klart.
Sammanfattning: Jag saknar Putte. Jag är hungrig (fast inte längre).