Jag skulle andas i det tomrum som blev över om du lämnade mig nu
Jag skulle fastna i min ensamhet igen, om du lämnade mig nu
Visar inlägg med etikett känslan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett känslan. Visa alla inlägg
lördag, november 24, 2007
onsdag, november 21, 2007
lördag, september 22, 2007
you are my heart
what do you do
when your life's a disaster
and your moving faster
and its getting harder to breathe
what do you say
if someone is right but
you disagree even if its the truth
when your life's a disaster
and your moving faster
and its getting harder to breathe
what do you say
if someone is right but
you disagree even if its the truth
måndag, september 17, 2007
Bry dig
Ibland känns det bra att veta att man får gå i skolan. Då har man åtminstone någonstans att ta vägen om dagarna.
Samtidigt känner man dock att det inte riktigt lönar sig alla gånger.
Ibland känner man helt enkelt inte för att lära sig om varför samhället är uppbyggd på normer och fördomar och att x + 3 är 5.
Ibland vill man bara ligga hemma och känna att marken under en förintas. men det gör jag inte.
(för sådant gör man inte)
Dessutom blir man ganska trött när ens vänner säger åt en att "klara sig själv".
"Du får klara dig själv någon gång!" utbrister han och går därifrån.
Då vill jag säga: "När har du någonsin klarat dig själv?" men det säger jag inte.
(för sådant säger man inte)
Sedan tänker jag på en kompis jag har.
Det är alltid jag som måste ta det första steget. Det är alltid jag som måste ta initiativ ifall att vi ska träffas. Det är alltid jag som säger hej. Det är aldrig du. Vad är du rädd för?
Jag vill att du ska vilja lika mycket som jag.
Men uppenbarligen så är det inte så.
Det gör mig ledsen,
(fast jag överlever.)
Men jag orkar inte med att du ska vara så sjukligt svartsjuk när du inte ens pallar träffa mig ändå. när du inte ens orkar säga att du bryr dig. om mig.
Samtidigt känner man dock att det inte riktigt lönar sig alla gånger.
Ibland känner man helt enkelt inte för att lära sig om varför samhället är uppbyggd på normer och fördomar och att x + 3 är 5.
Ibland vill man bara ligga hemma och känna att marken under en förintas. men det gör jag inte.
(för sådant gör man inte)
Dessutom blir man ganska trött när ens vänner säger åt en att "klara sig själv".
"Du får klara dig själv någon gång!" utbrister han och går därifrån.
Då vill jag säga: "När har du någonsin klarat dig själv?" men det säger jag inte.
(för sådant säger man inte)
Sedan tänker jag på en kompis jag har.
Det är alltid jag som måste ta det första steget. Det är alltid jag som måste ta initiativ ifall att vi ska träffas. Det är alltid jag som säger hej. Det är aldrig du. Vad är du rädd för?
Jag vill att du ska vilja lika mycket som jag.
Men uppenbarligen så är det inte så.
Det gör mig ledsen,
(fast jag överlever.)
Men jag orkar inte med att du ska vara så sjukligt svartsjuk när du inte ens pallar träffa mig ändå. när du inte ens orkar säga att du bryr dig. om mig.
söndag, augusti 26, 2007
Kalla kalla kristaller, smält smält ner
Jag vet en flicka som är så lång, att hon kan röra vid stjärnorna
men ändå går med krökt rygg och känner sig minst av alla
För hon kallas flaggstång och gråter på platser så tysta och trånga
Men ingen ser vad jag ser,
hon är vacker som en ängel där hon dansar i sitt rum
Till sånger om brustna hjärtan och drömmar gjorda av glas
Oh, sötnos din kärlek kan dom aldrig plocka ner
men ändå går med krökt rygg och känner sig minst av alla
För hon kallas flaggstång och gråter på platser så tysta och trånga
Men ingen ser vad jag ser,
hon är vacker som en ängel där hon dansar i sitt rum
Till sånger om brustna hjärtan och drömmar gjorda av glas
Oh, sötnos din kärlek kan dom aldrig plocka ner
tisdag, augusti 07, 2007
you're fit,, but my gosh, don't you know it
At least you're not like every other stupid guy in the world.
All they care about is guitars or sports.
I hate sports.
måndag, juli 16, 2007
we're all fucking alone (Maybe we're all dying)
So when I sat behind the drumset
Your heartbeat's what I tried to play
But with the kick and snare so careless,
not in time
So you got ahead of me
And I guess I'm still dragging behind
I had a friend who changed his name but couldn't change himself
Never quite figured out
How to deal with what life had dealt
He put a needle in his arm to calm his handsome hell
Who would've imagined it
Could've worked out so well?
Now he's a shape that moves like echoes through my empty room
Your heartbeat's what I tried to play
But with the kick and snare so careless,
not in time
So you got ahead of me
And I guess I'm still dragging behind
I had a friend who changed his name but couldn't change himself
Never quite figured out
How to deal with what life had dealt
He put a needle in his arm to calm his handsome hell
Who would've imagined it
Could've worked out so well?
Now he's a shape that moves like echoes through my empty room
lördag, juli 14, 2007
Det var de där dagarna (jag var inte gjord för dessa dar)
Under all den här ytan finns nåt du aldrig kommer få se
För jag tänker gömma det för dig,
det är mitt och bara mitt
Du gråter, jag gråter inte, det är sånt du gör och sånt jag inte gör
Fem enkla saker blir aldrig fem enkla saker mer
Så kom igen då, med allt du har och lappa ihop mig bäst du kan
och kom igen då, med allt du har och lappa ihop mig bäst du kan
Min syster kom på besök hon, klädd i vitt sa hon att 'Pappa är sjuk'
'Men har han inte alltid varit sjuk'
hon skrattade inte, sa 'Du måste komma i år Lasse, kom'
Så vi körde längs kusten, du och jag i din gamla bil.
Du satt brevid och tog bilder, men bilder är inget för mig.
Så kom igen då, med allt du har och lappa ihop mig bäst du kan
och kom igen då, med allt du har och lappa ihop mig bäst du kan
För jag tänker gömma det för dig,
det är mitt och bara mitt
Du gråter, jag gråter inte, det är sånt du gör och sånt jag inte gör
Fem enkla saker blir aldrig fem enkla saker mer
Så kom igen då, med allt du har och lappa ihop mig bäst du kan
och kom igen då, med allt du har och lappa ihop mig bäst du kan
Min syster kom på besök hon, klädd i vitt sa hon att 'Pappa är sjuk'
'Men har han inte alltid varit sjuk'
hon skrattade inte, sa 'Du måste komma i år Lasse, kom'
Så vi körde längs kusten, du och jag i din gamla bil.
Du satt brevid och tog bilder, men bilder är inget för mig.
Så kom igen då, med allt du har och lappa ihop mig bäst du kan
och kom igen då, med allt du har och lappa ihop mig bäst du kan
Det var den underligaste av saker när hon kom genom regnet som en ängel på vift och var det nåt som jag behövde så var det en ängel på vift för jag hade aldrig känt mig så fel som jag gjort det här året och den här festen var bara ännu ett fel tills hon kom genom regnet och drog sin hand genom mitt blöta hår och sa:
Du kommer aldrig mer vara ensam, aldrig mer den där hemska känslan
Ingen kan nånsin nå oss här
Du kommer aldrig mer vara ensam, aldrig mer den känslan
Så vi lämnade festen och körde i hennes bil genom natten tills vi stannade vid en sjö
och där gjorde vi allt det snuskiga i det blöta gräset medan solen gick upp ”jag är så trött på mina vänner och allt vi alltid gör och allt vi aldrig gör jag vill slita av mig mitt liv som en t-shirt och köpa mig ett nytt med någon som dig”
Du kommer aldrig mer vara ensam, aldrig mer den där hemska känslan
Ingen kan nånsin nå oss här
Du kommer aldrig mer vara ensam, aldrig mer den känslan
Och vi höll ihop hela sommaren och hösten, sen blev det som det brukar bli, en skitsak växte till något stort och vi bråkade om saker ingen av oss förstod
Och nu är det sommar igen och såklart kan jag inte låta bli att sakna dig när jag tänker på hur vacker du var då du kom genom regnet och sa:
Du kommer aldrig mer vara ensam, aldrig mer den där hemska känslan
Ingen kan nånsin nå oss här
Du kommer aldrig mer vara ensam, aldrig mer den känslan
Du kommer aldrig mer vara ensam, aldrig mer den där hemska känslan
Ingen kan nånsin nå oss här
Du kommer aldrig mer vara ensam, aldrig mer den känslan
Så vi lämnade festen och körde i hennes bil genom natten tills vi stannade vid en sjö
och där gjorde vi allt det snuskiga i det blöta gräset medan solen gick upp ”jag är så trött på mina vänner och allt vi alltid gör och allt vi aldrig gör jag vill slita av mig mitt liv som en t-shirt och köpa mig ett nytt med någon som dig”
Du kommer aldrig mer vara ensam, aldrig mer den där hemska känslan
Ingen kan nånsin nå oss här
Du kommer aldrig mer vara ensam, aldrig mer den känslan
Och vi höll ihop hela sommaren och hösten, sen blev det som det brukar bli, en skitsak växte till något stort och vi bråkade om saker ingen av oss förstod
Och nu är det sommar igen och såklart kan jag inte låta bli att sakna dig när jag tänker på hur vacker du var då du kom genom regnet och sa:
Du kommer aldrig mer vara ensam, aldrig mer den där hemska känslan
Ingen kan nånsin nå oss här
Du kommer aldrig mer vara ensam, aldrig mer den känslan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
